Dialog kring aktiv fritid för unga i Örslösa med omnejd

Per Dahlberg, Ungdomschef
Frågeställning
Det behövs fler aktiviteter för unga i Örslösa
Vad finns det för aktiviteter och vad kan kommunen erbjuda, bussen från Ung i Lidköping var endast i Örslösa en gång under hela sommaren. Behövs aktiviteter efter skolan slutat och sysselsätta sig, särskilt på vinter.

Önskemål om ökat antal besök från bussen, särskilt under lov. I bussen finns det småaktiviteter, som discgolf, kasta prick, pyssel. Problematiskt att bussen är mest anpassad för sommaraktiviteter.

I Järpås är det skolan som efterfrågar bussen och samordnar att den kommer ut.
Finns det ekonomisk stöttning att få för att arrangera mer aktiviteter för unga?
Det finns föreningsbidrag att få, ex i Tun. Lämna in en ansökan om föreningsbidrag för aktiviteter.

För att få till en dialog med de unga för att utreda vad de skulle ha för önskemål om aktiviteter kan Per med personal komma ut och hålla ett möte.
Om någon lokalt vill äga frågan så kan man söka landsbygdsutvecklingsmedel för att göra en liten aktivitetsyta i Örslösa eller andra insatser som ungdomarna skulle vilja ha, filmkvällar är ett annat exempel.

Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter

Trygghetssamordnare, Dag Stulen

Det är tryggt i Örslösa. Inga siffror som visar på annat.
Upplever man i att det är tryggt i Örslösa? De deltagande bekräftar detta.

Om det är otrygghet någonstans så måste man rapportera in - annars vet inte polisen något och kan inte sätta resurser för det.

Trygghet är mycket kopplat till ungdomar och att hålla ungdomarna aktiva. Sysslolöshet gynnar gärna bus.

Polisen går ut till alla 7or och pratar. Kanske borde gå ut tidigare, men det är svårt att få resurserna att räcka till.
Fältsekreterarna är ute och träffar skolor. Fritidspersonal har träffat alla 6or.
Politikerna har avsatt extra medel för att stärka upp sommaraktiviteter för ungdomar i riskzon. Att de ska få en extra vuxenkontakt.

Förslag att Dag och kommunpolis Anders kommer ut och träffar ungdomar vid 24/7.
Malin samordnar med referensgruppen och förmedlar via sociala medier

Information och samtal kring kommunens satsning på alternativa cykelvägar på landsbygden
Martin Björklund, samhällsplanerare
Utgångspunkt
Det skulle vara mycket önskvärt med en cykelväg in till Lidköping från Örslösa. Det har varit initiativ redan från 70-talet för att få till en cykelväg till Lidköping. Föreningen Vänerslingan har också kämpat med att få cykelväg till stan. Cykling har förändrats där många fler uppmuntras att cykla (elcyklel har ju också förändrat förutsättningarna) och Trafikverket har ju sin 0-vision (vilket innebär att cyklingen måste blir säkrare). Det finns ju målpunkter mellan landsbygdsorter också inte bara landsbygden och Lidköping.

Vi har bra cykelvägar i stan, mindre bra på landsbygden.
Problemet är att det oftast är Trafikverkets vägar på landet och de har mycket lagkrav och det ska utredas innan man kan göra något. Det tar lång tid och blir dyrt.

Finns det andra sätt att göra för att få mer framdrift i frågan med cykelvägar på landsbygden? I Lidköping har man gjort en politisk satsning för att få till alternativa cykelvägar på landsbygden genom att tillsätta medel för en projektledare.
Andrea Milakovic har uppdrag att titta på andra möjligheter att få till cykelvägar på landsbygden än via Trafikverket. Detta kan vara alternativa sträckningar än längs vägar, alternativa skötsel- och driftsätt.

Kontaktuppgifter till Andrea Milakovic: andrea.milakovic@lidkoping.se
Exempel som Andrea jobbar med nu är Läcköleden, från Kronocampingen och till Läckö slott.

Frågeställningar om hur ska den gå och hur ska den driftas och underhållas. Det är många olika markägare och många som ska komma överens.
Förutsättningarna är kanske större i Örslösa? Vilka föreningar skulle kunna drifta en ev cykelväg? Skulle ÖSIK kunna göra detta?
Förslag på en sträckning som vi skulle kunna gå vidare med:

Det mest diskuterade förslaget var att om man löser sträckningen fram till Björnegården så kan man sedan cykla via Råda och cykelväg in till staden. Sedan finn ju även utmaningen med hur man kommer över stora vägen vid kyrkan.

Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv
Frågeställning: Många har blivit nekade bygglov pga av dålig kapacitet i ledningar och reningsverk. Hur jobbar man på att lösa problemet. Även frågor kring problemen med översvämningar i området.

Eva-Lena Beiron, VA-chef på Lidköpings miljö och teknik ab (Limtab).
Har bott 30 år i Karlstad, bor utanför Mariestad och har jobbat på Limtab sedan augusti i år.

Lidköping ska växa och vi har problem som behöver adresseras.Det är kapacitetsproblem både i ledningar och i avloppsreningsverket.
I Lidköping har vi få verk, i andra kommuner har man fler och mindre. I Lidköping har vi 140 föreningar som är anslutna och det är unikt. I Tofta och Stenhammar har det varit mycket problem där det befintliga ledningsnätet inte räcker till. Det är även ett problem med vattenkapaciteten. I Filsbäck räcker inte kapaciteten till och man behöver öka trycket genom att bygga tryckstegring till Vinninga
Det är mycket tillskottsvatten men det är samma i många andra kommuner. I framtiden kommer man nog behöva ställa krav på att fastighetsägare om att man inte får koppla på tillskottsvatten på spillvattenledningarna. Alla föreningar måste jobba med den frågan.

Limtab har fått ett uppdrag att jobba med arbetssätt och rutiner för dagvattenseparering och se på åtgärder för att minska tillskottsvattnet till ledningarna.

Kommunen har ansvar för 10-årsregn och att ledningarna ska klara det. 100-årsregn ska hanteras genom fördröjning.
Man behöver bygga ledningar längs strandparken med nya ledningar för att förstärka till stan. För att kunna fortsätta ut mot Filsbäck. Ska börja byggas 2025-2026.

Det är stora översvämningsbesvär ut mot Kållandsö, ska bygga ledningar mot Örslösarondellen för att förstärka det bef nätet och avlasta.

Problemet är att det är mycket dagvatten som kommer på spillvattenledningarna. Det kommer bli krav på att lösa detta.

Många av ledningarna byggs på så sätt att vi sedan ska kunna vända på systemet när det nya reningsverket blir byggt. Så det är inte bortkastat med de nya ledningarna när det nya reningsverket tas i drift.

Allt ska vara löst 2029 då det nya reningsverket ska stå klart. Projektet har gått ut på anbud och intervjuer kommer ske till jul och kan vara klart efter nyår för att börja detaljprojektera.

Byggstart förhoppningsvis 2026 vid Ekestubben, norr om Hovby flygfält. Antagen budget 1105 miljoner kronor.

• Taxorna är låga i Lidköping som det är i dag jämfört med andra kommuner. Det kommer komma taxehöjningar framåt. Underhållet kommer ikapp oss nu.
  

Örslösaspecifika frågor:

Åtgärder efter översvämningar

• Otäta lock har tätats på ledningssystemet i Örslösa
• Bakvattenlås har satts in i en av pumpstationerna så att inte vatten kan trycka in baklänges från bäcken vid högflödessituation
• Omkoppling till separata tryckledningar från pumpstationerna– det har gett god effekt
• Rensning av bäck från Söne till Örslösa pågår
• Ledningar har relinats i Örslösa (då har inläckage i otäta fogar försvunnit)
• Vi är på tå och har tagit fram insatskort tillsammans med Räddningstjänsten för att bättre hantera stora skyfall framåt
• Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggt (inte kommunala gator)
• Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)
• Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del – hör gärna av er!
  

Frågestund kring det politiska beslutet om bevarande av Lugnets äldreboende
Bertil Jonsson, kommunstyrelsens ordförande

Frågeställning: Vad händer med Lugnet framåt?

Tjänstemannaförslaget var att lägga ner äldreboenden på landsbygden för att bygga nytt i stan, men att lägga ner Lugnet stoppades i nämnden.
Vi har gjort ett bra jobb i Lidköping när vi byggt nytt. När man bygger bra bostäder som passar för äldre såväl trygghetsboenden som bra vanliga boenden. Detta har fått följden att söktrycket är lägre på landsbygden. Örslösa och Järpås är platser som har minskat söktryck. 20 -25 platser är obelagda på dessa särskilda boendena.

Möjligt kanske man kan göra ett mellanform mellan trygghetsboende och särskilt boende. Detta ska vara utan biståndsbedömning. Beslut om någon månad och jobba med dessa riktlinjer. Man har jobbat på detta sätt på andra ställen tex Örkelljunga.

Men Sektor social välfärd har ekonomiska problem, de har 29,8 miljoner i underskott, men har en omsättning 1,2 miljarder. Den ekonomiska biten är något som vi måste jobba med.

Man har renoverat eller håller på och renoverar många av boendena på landsbygden. Det är endast Solhaga som är i så dåligt skick att det inte är möjligt att renovera.

Många bor också kvar hemma och får vård i hemmet och därför färre som flyttar till särskilda boenden.
Där är vi just nu när det gäller Lugnet.

Tack för den här gången!!
Vid pennan
Malin Olsson Lundqvist
0510-776567